Tillhör du också den lilla tappra skaran som hjälper våra småfåglar i våra trädgårdar att klara livhanken över vintern? Jag har gjort det under många år nu. Det jag bjuder på är dotterns hemmagjorda solrosfröbollar, Lantmännens Vildfågelblandning, nötter och talgbollar samt andra olika produkter av deras sortiment av foder och talg för småfåglar. Allt serverat i ett tiotal upphängda fröautomater väl skyddade från vår alltid hungriga katt ,Mysans, tassar och tänder. Det är alltid lika roligt varje år att studera våra små vänner när de tar för sig av allt det goda i glatt kvitter.
Blåmes. Foto: Kent-Ove Hvass
I år har jag anmält mig på BirdLife Sverige, för att försöka hjälpa till att räkna alla pjoddarna. Det blir inte lätt. Det har funnits höns här på gården i säkert mer än femtio år. Och där det finns höns, finns det småfåglar. Vi har genom fått ”ärva” många hundra pilfinkar, flera små bofinkar och talgoxar, ett antal domherrar, grönfinkar, duvor, koltrastar, en mindre hackspett, en och en annan underbar liten rödhake, skränande skator, kråkor och kajor och andra små tillfälliga bevingade vänner som hittat vårt ”uppdukade smörgåsbord”. Nytt för i år, 2022, är att det även har dykt upp ett gäng bergsfinkar, som vi inte sett förut. Även en trädkrypare har hittat till vårt träd med dignande fröautomater och talgbollar. Sist men inte minst, har vi ett permanent besök av en Fasantupp med sina sju hönor!
Större hackspett. Foto: Kent-Ove Hvass
Jag har ingen aning om i vilken generation årets små pilfinkar härstammar ifrån. Men de är alltså med stor säkerhet ”barnbarn och barnbarnsbarnbarnbarn……” till de fåglarna man började mata här på gården för femtio år sedan! För många av fåglarna har ju sina bon här i vår trädgård året runt och får på våren tillökning av nya bevingade vänner, till glädje och nytta för både trädgårdens alla växter och dess trädgårdens ägare. För vi skulle verkligen inte vilja vara utan deras glada kvitter runt om i buskar och träd. Ett kvitter som formligen exploderar när våren kommer..
Vinterfåglar Inpå Knuten (VIK) är en av BirdLife Sverige, mest populära aktiviteter, kanske för att det är enkelt och roligt att delta. Den sista helgen i januari räknas fåglar vi fågelmatningar över hela landet. De senaste åren har runt 20 000 rapporter kommit in – men man vill ha ännu fler rapporter!
Bergfink. Foto: Kent-Ove Hvass
Du kan välja att räkna dina matgäster när som helst under perioden 26–29 januari, och du rapporterar det högsta antalet du ser samtidigt av samma art. Tack vare alla rapporter får BirdLife Sverige, bra en bild över de fåglar som tillbringar vintern hos oss. Talgoxen är den talrikaste vinterfågeln följd av blåmes och pilfink, men efter denna trio varierar topplistan från år till år. Via denna räkning kan man också följa hur vinterfåglarna anpassar sig till klimatförändringarna. Under de drygt tio år räkningen pågått, har BirdLife Sverige, bland annat kunnat se hur arter som koltrast och nötväcka ganska kraftigt utvidgat sitt vinterområde norrut i landet.
Vinterfåglar Inpå Knuten har som mål att stimulera intresset för fåglar, och ger oss värdefull kunskap om förändringar i vår livsmiljö.
Vill du kan du använda BirdLife Sverige´s app ”Vinterfåglar” för att registrera in dina observationer vid fågelbordet. Den kan du enkelt ladda ner från App Store eller Google Play och kommer att finnas tillgänglig i början av januari i god tid före VIK. Den är givetvis gratis. Appen innehåller förutom en räkningsfunktion många bilder och läten på de flesta arter som kan rapporteras. Den är med andra ord ett mycket bra hjälpmedel, och du kan skicka in dina observationer till databasen direkt från appen Vinterfåglar i din telefon.
HUR MÅNGA BLEV RÄKNADE?
När räkningen kommit igång är det enkelt att följa rapporteringen, såväl i landet i stort som på läns- eller kommunnivå. Statistiken hittar du här!
Under söndag kväll, 30 januari, återkommer BirdLife Sverige med ett första preliminärt resultat från årets räkning. Mera detaljerade rapporter, på läns- eller kommunnivå, presenteras i början av nästa vecka.
