Hon tänkte

Hon satt där i stolen med en kudde bakom ryggen, samtidigt som den blåklädde började bädda om.

Sakta tar den blåklädde upp alla lakanen, sedan drar han av kuddfordralen, slänger
det slarvig ner på golvet. Han drar av madrasskyddet och puttar ner det på golvet. Han
tar det nya madrasskyddet, sträcker ut och lägger det i sängen, rakt utan en skrynkla.
Han tar sedan kudden och tar av det gamla fodralet och lägger på ett nytt fodral som
luktar nytvättat. Han puffar till kudden lite innan han tar täcket och lägger det snyggt tillbaka efter ha stoppat in det i det nya påslakanet.

Och hon tänkte: Jag har satt mig i förbaskad svårt sits, varför? Kunde jag inte gått till psykiatriska akuten först innan jag svalde mammas alla piller. Hon tänkte med en stor suck! Det är ju försent nu, nu sitter jag här och är illamående och det dunkar i huvudet.

Hon suckade djupt: Jag är ju i alla fall fri alla slangar nu, men det känns som nån kört ner en kondom i halsen.

Hon rätade lite på sig och slog en blick på den blåklädde och tänkte: Det är pappas fel! Att jag gjorde som jag gjorde! Han bara sade jämt: Sluta upp med dumheterna! Men ingen kram eller närhet som jag behövde, en axel att luta sig när man grät. Sist innan jag gjorde som jag gjorde blev pappa arg, inte ovanligt att han blir när spriten är urdrucken och han skrek: Lisa stick iväg och köp mer öl! Hon skrek tillbaka: Gör det själv, gubbjävel!
Och hon funderade på om hon skulle ta en kniv och dra jäms med armen, det är så skönt när smärtan släpper.

Nu blev det medicin skåpet istället tänkte hon, hon tänkte: Jag drog i mig allt som fanns! Och den blåklädde vände sig om mot henne.

Skrivet av Teskedsgumman, ordkonstnären i Karlshamn